Twitterstorm stoppade TV-program

Den 25 februari 2015 är nog en historisk dag. Då stoppades flera planerade inslag på SVT från att sändas på grund av en ”Twitterstorm”. Och det krävdes bara 35 negativa twittrare för att stoppa artiklarna, TV-inslagen och den planerade TV-debatten.

Tidigt på morgonen den 25 februari lanserade SVT hashtaggen #vitabolag. Planen var att under dagen rulla ut flera artiklar och reportage om bristen på mångfald i svenska bolagsstyrelser. Det hela skulle toppas med en debatt i Aktuellt på kvällen. Men så blev det inte. Allt stoppades timmarna före publicering och sändning.

På förmiddagen startade en ”kritikerstorm” i sociala medier, fast i princip enbart på Twitter. Denna fick redaktörerna på SVT att ställa in all publicering. Problemet är att hashtaggen #vitabolag inte ens hann börja trenda och endast en tweet fick stor spridning. Det var den borgerliga debattören och politiska redaktören på GP, Alice Teodorescu som har 9600+ följare, som fick många retweets på sin kommentar om #vitabolag.

För 20 år sedan var en tittarstorm när 10 personer ringde efter ett TV-program. Det kunde leda till artiklar i kvällstidningarna dagen efter. Idag är en tittarstorm istället 35 twittrare som skriver negativt och de kan stoppa programmen före sändning.

I en intervju med SVT:s ansvarige utgivare Ulf Johansson den 25 februari påstår han att det fanns intern kritik i TV-huset som påverkade beslutet att dra in programmet. Johanssons tal om att det var intern kritik som var den egentliga orsaken till att inslaget stoppades låter som en efterhandskonstruktion. Johansson säger också att ”diskussionen [i sociala medier] gick snett”. Johansson har också förklarat beslutet med att ”det blir en så pass känslig fråga när det handlar om mångfald och etnicitet. Så om vi ska lyfta den här frågan ska vi göra det på ett sätt så att det inte missförstås”.

I dessa ängsliga tider då många verkar rädda för att göra fel och få kritik, så innebär det att de inslag som tänjer lite på gränserna alltid riskerar att stoppas.

Det var 60 personer som deltog i diskussionen om TV-programmet på Twitter under hashtaggen #vitabolag och av dem var 35 negativa. Dessutom hade 63 konton länkat till nyheten och av dessa var 25 negativa. Så det var inte så mycket som krävdes för att välta båten.

Karin Ekman på SVT säger att de inte bara går på antalet konton, utan även tittar på vilka det är som twittrat. Hur många följare de har och vilket inflytande de får, dvs hur många som retweetar. Ekman påstår att de som tyckte något om #vitabolag fick ett stort genomslag på Twitter. Så stort var faktiskt inte genomslaget. Snarare får jag känslan av att det inte krävs speciellt mycket för att stoppa ett programinslag på SVT.

Samtidigt undrar jag vad SVT tänkte? Varför lanserade de en hashtagg som #vitabolag? Var det inte för att de ville ha en diskussion? Och är inte diskussioner i sociala medier bra? Trodde de att alla skulle vara positiva?

Själva poängen med marknadsföring i sociala medier är att skapa ett engagemang, som för SVTs del drar fler tittare till TV-inslag och artiklar. Allting såg ut att gå SVTs väg tills någon ansvarig i TV-huset fick kalla fötter och stängde ner hela projektet timmarna före sändning.

Genom att på ett panikartat sätt, dra tillbaka hela kampanjen i sista sekunden, så signalerar SVT att de agerat fel. Detta sätter ramen för dynamiken i efterspelet och skapar i sig ett drev mot kampanjen. Inte ens SVT står längre för #vitabolag, då måste alla kritiker ha rätt. Det handlar om bristande ledarskap och den dynamik som detta skapar.

#vitabolag #tittarstorm #twitterstorm

Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail

Bilden av ett försäkringsbolag

Utmaningen med marknadsföring är att lyckas inmuta en särskiljande position som gör skillnad. Här är en reklamfilm från 1995 för ett holländskt försäkringsbolag som framställer bolaget på ett annorlunda sätt än vår bild av sådana institutioner.

Vi har alla förutfattade meningar som påverkar och styr vad vi uppfattar och hur vi uppfattar saker. Genom en disruptiv strategi så skapas här en spänning mellan den förutfattade mening vi har om försäkringsbolag som torra och kalla institutioner och den humor som används i reklamfilmen.

Detta gör att ett försäkringsbolag som många av oss uppfattar som kalla och opersonliga, kanske på gränsen till hänsynslösa och illvilliga. Efter en kampanj som denna, kan väcka helt andra associationer hos oss. Tanken bakom denna humoristiska reklamfilm är att vi ska associera positiva känslor med företaget.

Ifall det fungerar? Bra reklam påverkar våra känslor. Och känslor är det som styr oss och avgör vilka produkter vi använder och konsumerar. Med facit i hand vet vi att denna positionering fungerade.

 

Facebooktwittergoogle_pluspinterestlinkedinmail